Intresset för att bygga in ett skydd mot bakterier och virus i färgen har tagit fart i och med Covid-19 pandemin. Det finns flera olika regelverk på marknaden och det är viktigt att ta reda på vad din kund har för kravspecifikation innan du köper in färgen.
Vad är skillnaden mellan anti-mikrobiell och anti-bakteriell?
Anti-mikrobiell teknologi är effektiv mot ett brett spektrum av mikrober: detta inkluderar bakterier, mögel, svampar och till och med virus.
Anti-bakteriell teknologi är bara effektiv mot bakterier.
Vilka typer av anti-mikrobiella tillsatser finns det?
Det finns fyra huvudtyper av anti-mikrobiella tillsatser:
Silverjon är en antimikrobiell tillsats lämplig för användning i flera material och applikationer, inklusive färger, beläggningar, textilier, polymerer och andra materialtyper.
Zink är en välkänd anti-bakteriell och svampdödande förening i färger.
Koppar kan ge anti-mikrobiellt skydd i färger.
Organiska anti-mikrobiella tillsatser är vanligt förekommande i färger, exempelvis fenoliska biocider, kvartära ammoniumföreningar (QAC eller QUAT) och fungicider (tiabendazol).
Obs, det är viktigt att väga in ämnenas miljöprofil, som i vissa fall kan vara tveksam, i beslutet. Även funktionssättet är viktigt att beakta, dvs om ämnet är bundet i färgen eller om det lakas ur.
Hur effektiva blir färgerna med tillsatsen?
AkzoNobel har över 20 års erfarenhet av denna typ av anti-mikrobiella tillsatsmedel i pulverfärger och de säger att deras färg reducerar spridningen av bakterier och mögel med upp till 99,9 %. Deras teknologi bygger på silverjoner, vilka binds till nyckelproteinerna hos mikroorganismerna, vilket berövar dem förmågan att andas och fortplanta sig.
(ipcm no 68, pp 86 samt www.biocote.com)
